Fakta om damm- och boklöss
Benämningarna boklöss och dammlöss används om vart annat, men den rätta benämningen för dessa är egentligen stövsländor. Anledningen till varför de kallas dam- och boklöss är för deras ytliga likhet med vissa arter av löss. Damm- och boklöss kan ofta förväxlas med vägglusnymfer.
Olika arter stövsländor
Totalt finns det ett 60-tal arter damm- och boklöss i Sverige. Färgen på dem är gråaktigt vit till mellanbrun. De är tunnhudade, nästan genomskinliga och med fullt utvecklade vingar, förkrympta vingar eller helt utan vingar. De flesta av dem lever i det fria och kan hittas på trädstammar, buskar eller annan vegetation. Några äter pollen medan andra skrapar alger, lavar och svampar från trädens bark. De arter som förekommer inomhus är vinglösa eller kortvingade och det kan se ut som de hoppar fram eftersom de springer fort och lite ryckigt. De lever av mögelsporer och är ljusskygga samt trivs på mörka och fuktiga ställen. De fullvuxna insekterna är mellan 1-4 mm långa.
Damm- och boklössen syns främst under sommarhalvåret då luftfuktigheten och temperaturen tenderar att vara högre. De kan också förekomma i större mängder under hösten på fuktiga platser t ex. källargolv, längs golvlister, fönsterkarmar eller inglasade verandor. Damm- och boklöss gör ingen direkt skada på människor eller egendom men kan i större mängd upplevas som obehagligt.