Akuta problem med fler än ett av tio svenska tak
Pressmeddelande
Skador och brister på hustak är ett vanligt problem, som kan leda till kostsamma fukt- och rötskador. Av alla tak Anticimex besiktigade under 2020 hade 13 procent skador eller större brister som behövde åtgärdas omgående. Inför hösten och vintern bör husägare se över sitt tak för att slippa läckage av vatten in i huset. Klimatförändringar som kan leda till mer regn under kort tid kan också öka behovet framåt av att ha ett väl fungerande tak som snabbt leder bort vatten på ett bra sätt.
Anticimex har analyserat resultatet från alla besiktningar av tak på småhus som har genomförts inför en försäljning av huset under 2020. Totalt har 36 789 tak besiktigats i hela landet av Anticimex besiktningstekniker. Resultat visar att många husägare behöver se över sitt tak. På 13 procent av taken hittade Anticimex en skada eller allvarlig brist som behöver åtgärdas omgående för att undvika vattenläckage och kostsamma fuktskador. Skadorna rör sig bland annat om rostiga plåttak, takpapp med sprickor och äldre tak i behov av byte. Utöver de akuta skadorna och bristerna hade 42 procent av taken en risk för att skador utvecklas inom de närmsta åren.
– Alla tak behöver underhållas regelbundet och husägare bör inspektera sitt tak en gång per år, säger Johanna Lindström, expert på husbesiktningar och byggnadsmiljö på Anticimex. Många vill dock inte klättra upp på stegar på höga höjder, och säkerheten är viktig. Känner man sig minsta osäker ska man ta hjälp av en expert.
Tak är en av byggnadsdelarna på ett hus som utsätts för hårdast slitage. Vind, nederbörd och temperaturskillnader kan orsaka skador på både ytter- och underlagstak. När otätheter uppstår kan fukt tränga igenom, som i värsta fall kan leda till fukt-, mögel- och rötskador på husets bärande konstruktion. Även löv och påväxt av mossa kan skapa problem på taken genom att hindra vattenavrinningen och täppa till hängrännor, stuprör, ränndalar och eventuella dagvattenledningar. Mossa drar även till sig fukt och kan orsaka frostsprängning på tegelpannor. Ett annat vanligt problem är otäta genomföringar och plåtanslutningar runt exempelvis skorsten, takkupor och takfönster.
En ytterligare utmaning är om klimatförändringarna leder till stora regnmängder under kort tid. Då kan behovet öka av att ha ett väl fungerande tak som snabbt kan leda bort vattnet på ett bra sätt.
– Vid hällregn minskar marginalerna för ett tak som inte fungerar som det ska, säger Johanna Lindström. Därför kan underhållsbehovet komma att öka i framtiden, om större mängder regn kommer oftare än idag.
Av de brister och skador på tak som Anticimex besiktningstekniker har noterat är det vanligaste problemet att taket är äldre, eller till och med för gammalt. Oberoende av vilken typ av tak man har så behöver taktäckningen läggas om när den slitits ut. Exempelvis är den beräknade tekniska medellivslängden för ett papptak cirka 15–20 år, för takpannor cirka 30 år och för bandtäckt plåt cirka 40 år.
– Vår bild är att många väntar för länge med att lägga om taket eftersom det är en kostsam renovering, säger Johanna Lindström. Därför är det bra att tänka på att ett välskött tak kan hålla betydligt längre än den beräknade livslängden.
Anticimex statistik visar även att det är lite högre risk för skador på taket när taktäckningen består av takpannor, jämfört med papptak och plåttak. Takpannor av betong eller tegel är även den vanligaste taktäckningen i Sverige – av husen Anticimex besiktigade hade 70 procent takpannor.
– En förklaring till att takpannor är mer skadade kan vara att det är många delar att ha koll på i underhållsarbetet, vilket ökar risken att missa vissa brister, säger Johanna Lindström.
Vår bedömning är dock att papptak drabbas mest av akuta vattenläckage i och med att det används på platta tak. Det syns dock inte i denna statistik, för de skadorna åtgärdas omedelbart innan vår besiktningstekniker är på plats för att göra en överlåtelsebesiktning.
Tips för att förebygga och skydda taket:
- Inspektera ditt tak minst en gång per år. Yttertaket ska vara helt och det ska inte finnas revor i pappen, sprickor i takpannor eller hål i plåten. Lägg sneda takpannor rätt och byt pannorna så fort de blir trasiga. Men var försiktig och tänk på din säkerhet, inspektera från en godkänd stege, från marken med kikare eller via vindsluckor och takfönster.
- Säkerställ att det är tätt vid ventilationsrör, takfönster och andra genomföringar. Kontrollera att plåtbeslagen inte sitter löst eller är rostiga, Kontakta en takläggare för att ta reda på hur du utför arbetet fackmässigt och säkert. Eller anlita en takläggare.
- Kontrollera skorstenen. Om du eldar lite eller inte alls i huset kan det vara en bra idé med huv på skorstenen, då slipper du få in nederbörd genom skorstenen. Eldar du å andra sidan mycket kan en huv vara ett sämre alternativ eftersom röken inte ventileras i samma utsträckning. Rådgöra alltid med en skorstensfejare.
- Om det är möjligt, lyft på takpannor och kontrollera underlagspappen. Under takpannorna finns ofta underlagspapp och en yttertakspanel av trä. I en del hus finns istället ett underlagstak av träfiberskivor eller med armerad plastfolie. Vid mycket regn och blåst eller vid snö, kan fukt ta sig förbi det yttersta lagret. Då ska takpappen skydda innertaket och föra vattnet ned till hängrännan.
- Rensa taket från mossa, kvistar och övrigt skräp. Håll taket rent från mossa med hjälp av en borste. Undvik högtryckstvätt då den kan trycka in vatten i skarvar. Ta bort kvistar och annat skräp som kan påverka avrinningen.
- Kontrollera även taket inifrån vinden. På vinden ska undertaket och väggar se torra ut och inte visa några tecken på fuktskada eller mögelpåväxt.
- Rensa hängrännor och ränndalar från löv och skräp. Kontrollera även att rännan är hel samt lutar åt rätt håll mot stupröret. Häll vatten i hängrännan och titta så att det inte droppar från rännans undersida.
- Se efter så att takets vindskivor och takfotsbrädor är i gott skick. De skyddar takets sidor från väder och vind.
- Kontakta alltid en takläggare om du tror att taket läcker eller vid minsta osäkerhet.