Anticimex inleder samarbete med Biodlarna för att rädda bin
Pressmeddelande
Nu inleder Anticimex ett samarbete med Sveriges Biodlares Riksförbund i syfte att rädda bin. Målet är att rädda svärmar av honungsbin som annars kan sprida sjukdomar eller bosätta sig i anslutning till ett hus och måste bekämpas. Husägare uppmanas att vända sig till Biodlarnas Svärmtelefon om man misstänker en bisvärm på tomten.
Samarbetet med intresseorganisationen Sveriges Biodlares Riksförbund, Biodlarna, innebär att Anticimex hänvisar kunder till Biodlarnas Svärmtelefon i syfte att rädda svärmande bin. Det möjliggör också att nå ut med kunskap om binas roll i naturen och vad som skiljer bin från getingar.
— Biodlarna hjälper oss när kunderna hör av sig och tror att de har getingar, men det visar sig vara en bisvärm, säger Håkan Kjellberg, skadedjursexpert på Anticimex. Bisvärmar som irrat bort sig från boet kan sprida bisjukdomar eller orsaka obehag om de bygger ett nytt samhälle på fel plats. Men vi vill rädda svärmarna. Bin är nyttodjur som starkt bidrar till pollineringen.
Tambin, eller honungsbin, är så kallade sociala bin som lever i fleråriga samhällen och ägs av en person eller ett företag. Det är oftast på försommaren som bina svärmar då det blir för trångt hemma i kupan. Det kan då hända att samhället lyckats föda upp en till drottning som tar med sig ett gäng bin för att bilda ett eget samhälle.
— En bisvärm som rymt och landat på någons tomt kan upplevas som obehagligt och skrämmande men utgör inget hot, säger Björn Dahlbäck, Förbundsordförande för Biodlarna. Det är inte heller en självklarhet att en bisvärm tillhör en biodlare och därför är samarbetet med Anticimex viktigt för oss för att få ut informationen och rädda bin.
Binas främsta mål när de svärmar är att hitta en ny boplats. Svärmen landar ofta i ett träd nära bikupan de precis lämnat och skickar ut spejarbin som har till uppdrag att leta reda på en ny passande boplats. En svärm som flyger i luften eller befinner sig i dolda utrymmen som skorsten eller i en fasad går inte att fånga in. Det är först när svärmen placerat sig i en klump fritt hängande som den går att samla in och rädda.
—Det kan gå snabbt för svärmen att förflytta sig och ser du en svärm som hänger i ett träd eller liknande så kommer de troligtvis inte sitta kvar så länge, säger Ann-Sofie Alfsdotter, ansvarig för Biodlarnas Svärmtelefon. Då är det läge att kontakta Svärmtelefonen så en biodlare kan komma ut och fånga in svärmen,
Biodlarnas Svärmtelefon
Under perioden maj till augusti kan du kostnadsfritt ringa Biodlarnas Svärmtelefon för att få guidning rörande svärmande bin.
Svärmtelefonen är en automatisk tjänst som hjälper dig att hitta en biodlare i ditt område som har anmält sig som svärmfångare.
Har du upptäckt en svärm så ringer du telefonnumret. Du uppmanas då att knappa in postnumret där svärmen befinner sig. Tjänsten kommer sen att koppla dig vidare till en ansvarig i ditt område.
Biodlarnas Svärmtelefon: 076-686 07 01
Bra att veta om honungsbin:
- Honungsbin bidrar starkt till att pollinera både vilda växter och odlade grödor.
- Honungsbin lever i stora samhällen.
- Ett honungsbisamhälle kan bestå i många år och innehålla upp till 60 000 bin.
- Bidrottningen kan producera upp till 2 000 ägg per dag.
- Honungsbin bor i bikupor, bina svärmar då samhället blir för stort och när det sker ett drottningskifte i kupan.
- Honungsbin svärmar vanligtvis före midsommar. När de svärmar är de inte särskilt aggressiva och sticks sällan.
- För att samla ihop 0,5 kg honung krävs 20–30 000 resor till en bra nektarkälla.
- I Sverige produceras varje år 1500 ton honung.