Anticimex: Råttsaneringarna minskar – men inte råttproblemen

Råttor orsakar allvarliga skador på hus och egendom samt bär på bakterier och virus som kan göra människor sjuka. Under de senaste åren har Anticimex genomfört fler råttsaneringar för varje år, samtidigt som nya digitala fällor och övervakningssystem har utvecklats. Och nu ser Anticimex för första gången att de traditionella saneringarna minskar. Samtidigt fortsätter den digitala bekämpningen av råttorna att öka.

- Även om vi förra året gjorde färre traditionella råttsaneringar så är det ingenting som tyder på att råttproblemen har minskat, utan råttorna blir fler när våra städer växer, säger Håkan Kjellberg, skadedjursexpert på Anticimex. Sammantaget skulle jag säga att våra bekämpningsinsatser mot råttor i Sverige ökar. Våra digitala lösningar vinner mark och med dem blir saneringarna träffsäkrare, då de sätts in baserat på realtidsdatan kring råttornas rörelsemönster.

Under 2019 genomförde Anticimex 51 018 traditionella råttsaneringar* i Sverige, året innan 2018 var motsvarande siffra 56 209 traditionella råttsaneringar. Samtidigt fanns vid slutet av 2019 totalt 25 153 digitala råttfällor från Anticimex runt om i hela landet, vilket är en ökning från 22 424 digitala råttfällor år 2018.

Anticimex digitala övervakningssystem ger nya möjligheter att bekämpa råttor. Förutom själva fällorna finns sensorer som övervakar råttornas rörelse och varnar när nya råttor dyker upp. Fällorna kan då placeras ut på rätt platser och åtgärderna optimeras innan råttproblemen blivit för stora.

- Den digitala råttövervakningen innebär att vår användning av kemiska bekämpningsmedel mot råttor har minskat de senaste åren, säger Håkan Kjellberg. Men det är också intressant att vi med datan från de digitala systemen ser hur råttorna rör sig. Ju fler digitala fällor och sensorer vi får ut, ju mer lär vi oss om råttornas beteenden.

Data från den digitala råttövervakningen har nu senast använts för att kartlägga aktiviteten av råttor i europeiska städer som har stängts ner under coronakrisen. I Tyskland har Anticimex samlat in data från de största städerna, som tydligt visar att råttorna har blivit mer aktiva sedan landet satte in restriktioner mot spridningen av coronaviruset.

- När ett samhälle stängs ner och människor stannar hemma, förändras flödet i våra avlopp och då även råttornas beteende, säger Håkan Kjellberg. De vågar ta sig till nya områden för att leta mat och deras aktivitet ser annorlunda ut. I Sverige har vi inte sett den här förändringen hos råttorna under coronakrisen, men vi har inte heller haft en lika omfattande nedstängning av samhället.

Så undviker du råttor vid ditt hus:

• Råttor älskar vår mat, så lämna den inte framme. Töm skafferiet i sommarstugan och ta helst upp spillet som hamnat under fågelboet.
• Håll koll på soporna. Se till att det är lock på sopbehållare och och att soprummen är tätade. Komposter ska placeras en bra bit från fastigheten.
• Håll rent och städat i förråd och lager. Råttor bygger gärna sina bon i bråte.
• Håll koll på växterna. Råttor klättrar bra och kan använda sig av klätterväxter, träd och buskar för att komma till balkonger eller ventiler. Stapla inte ved, trädgårdsmöbler eller annat som ska vinterförvaras intill fasaden.
• Täta alla hål i fastigheten så de inte kan ta sig in och sätt metallnät på håligheter i grunden och ventiler. En råtta tar sig in genom ett 20 mm litet hål vilket är lika stort som diametern på en enkrona.
• Täta rörgenomföringar, till exempel under diskbänken. Något som brukar glömmas bort är genomföringar till elementrör. En råtta kan klättra flera våningar på insidan av ett avloppsrör.

*Begreppet sanering hos Anticimex kan likställas vid ett utbrott av skadedjur och kan bestå av flera insatser av Anticimex skadedjurstekniker.

Presskontakt:
Håkan Kjellberg, skadedjursexpert Anticimex, 070-8787820, hakan.kjellberg@anticimex.se