Vägglusen (Cimex lectularius) är i vuxet tillstånd stor som en äppelkärna, 4–5 mm, med bred oval tillplattad kropp. Vägglöss kan man inte få in från naturen utan de kan komma med hem från en resa liftandes i resväskor och bagage, eller via begagnade möbler. En vägglus kan inte hoppa eller flyga utan förflyttar sig krypande. Under en natt kan en vägglus färdas upp mot 30 meter i jakt på föda. Finns det föda (en sovande människa) i närheten har vägglusen ingen anledning att lämna platsen.
Vägglusen går igenom fem stadier innan den är fullvuxen (se bild på vägglusens livscykel). Vägglusens ägg och nymfer är mycket små, runt 1 mm. Ägg och nymfer har en krämig, genomskinlig färg som blir mörkare ju äldre de blir. En vuxen vägglus är ljust gul/brun och kroppens övre yta är täckt med kort gyllengul behåring som ger vägglusen ett randigt utseende. En vägglus som är tom på föda kan vara nästan genomskinlig medan den är brun/ mörkt rödbrun efter det att den sugit blod. Honan lägger 1–5 ägg om dagen. När vägglusen kläcks efter 1-2 veckor kan den börja suga blod direkt. I brist på föda kan vägglöss gå i dvala i upp till ett år. Då är den inte tjockare än ett kreditkort och mycket svår att upptäcka. Vägglusen gömmer sig gärna i bland sängbottnar och andra möbler. Andra ställen den kan finnas på är bakom golvlister och lösa tapeter eller i förvaringsaskar och böcker.